Den franska trädgården har förmodligen fått sitt namn efter de franska trädgårdsmästarna Perronet (från 1670) och Rene Dahuron (1690-1701), som var i tjänst hos hertig Georg Wilhelm av Celle. Den senare var ansvarig för den första kompletta layouten av en köksträdgård och lustträdgård i den höviska trädgårdstraditionen från det tidigare 17-talet.
År 1695 och 1696 planterades en dubbel lindallé som gav trädgården en dominerande mittaxel i öst-västlig riktning som finns kvar än idag (lindallén förnyades helt 1951-1953).
År 1705 förlorade Celle sin funktion som kungligt säte. Trädgården försummades och upplevde en ny kort glansperiod först 1772 under hovträdgårdsmästaren Krantz. Anledningen var att den danska drottningen Caroline Mathilde förvisats till Celle. Bland annat byggdes ett sommarhus åt dem vid dammen och ett monument restes 1784.
Efter det fanns det brister i samtalet igen. Den lilla sommarstugan vid dammen försvann alltså redan 1801. I mitten av 1800-talet förvandlades den gradvis till en engelsk landskapspark.
Efter första världskriget anlades lekplatsen, som fortfarande finns kvar, i öster, en liten rosenträdgård i väster, och 1927 grundades det statliga institutet för biforskning genom att den norra delen av trädgården avstyckades.
Under tiden har den franska trädgården skyddats som ett trädgårdsmonument.
Mer information om den franska trädgården.
×